Stolt mamma
Kommer hem ifrån jobbet så hittar man detta innanför dörren. Skyndar mig att slå mig ned vid köksbordet med Kevin i knät så försöker jag läsa artikeln för honom. Jag skrattar mest hysteriskt och gråter om vartannat för jag är så otroligt glad och stolt över hur uppfinningsrik han är. Jag lixom skrattar och gråter samtidigt, det var som en stor känslostorm i kroppen. Han själv tyckte nog mest att jag var pinsam och han sa lite försiktigt: - Men mammaaa sluta gråt!!
Ha ha det är inte så lätt för jag är sååå blödig av mig eller vad man säger. Kan typ gråta för ingenting och det spelar ingen roll om det är sorgligt eller glatt. Så är jag..
Otroligt stolt mamma är jag idag i alla fall till min finaste pojke!